Monday, March 30, 2009

zalruulga

Uuchlaarai blogiin unshigch naraa. Hamgiin suuld niitelsen 14 nasandaa oortoo ilgeesen zahia maani bodit tuuh deer tulguurlagdsan bogood enehuu yavdal maani nilen heden jiliin omno bolson yavdal yum. Anhaaral tavisan yavdald mash ih talarhlaa.

Friday, March 27, 2009

14 nasandaa oortoo ilgeesen zahidal.



Uzen yadalt.

Gantsaaraa alhana gedeg minii huvid amidraliin mini hamgiin az jargaltai uyuudiin neg boljdee. etseg ehteigee yariltsaj ch chadahgui uchir ni tednii gants boddog zuil bol ajil ajil ajil...Tegeed l guitsee. Yariltay gesen ch ooriigo oilgohgui baigaa teneg bi yuugaa ch yariltsah bilee. Ooriigoo bi uzen yadah yum. Horvoo yortontsiin gaihamshigiig har gej zayaagdsan hoyor nudeeree bi ooriin huisnii uzesgeleng shagshin magtaj, tuuneesee taashaal avah yum. Ene buhen baij bolno gejuu? Bi ene buhniig zugeer tsag zuuriinh baigaasai gej yamar ih husne ve? Margaash ogloo nudee neen bosood irhed ene buh zuil duussan baina gej naidna. Anhnii mini hair ohin baisan. Uruul deer ni unseh ter mochid bi gaihamshgiig medersen avch bi ooroosoo aij baina. Namaig yamar zuil huleej baigaa bol gedgees uhtlee aij baina. Aisnaasaa bolood bi huntei nohorloj tedentei uzel bodloo huvaaltsaj, busdiin adil alhahaas aij baina. Haranhui bulan baraadaj, hunii hartsnaas zugtaan, tednii ugnees dalidchin baih ni nadad uneheer aimshigtai baina. ene buhen her udaan urgeljleh bol gedgees bi ooroosoo ch aij baina. Ooriigoo medegduulehgui gehdee bi gantsaaraa yavah zamiig songoson avch minii enehuu husel tachaal neg l medehnee ulaan dars shig uhaan bodliig ezemdej tuund ulam shunaglah husliig ogoh yum. Ene buhniig duusgahiig bi denduu ih huseh yum..Zarimdaa ooriigoo tolind harhad uzen yadah setgel torj bas horvoo yortontsiig etssiin udaa harahiig husdeg. Ene aimshigt zuil hezee duudhiig zovhon burhan tenger l medeh baih. (temdeglel noimor 32)

Friday, March 20, 2009

Luccetagiin tuuh...( huviin oguullegees )

France ulsiin hoid hesegt urgasan sain chanariin usan uzmeer neren, on udaan jil zoorind tusgai argaar hadgalan zovhon deedsiin humuust l haayaahan olddog Altan usgeer neriig ni siilj, lonhiig ni mongoor bursen darsnaas ongo ongoor gyalalzan tuyaarah bolor hundagand dongoj noirnoosoo sereh hatagtai darsnaas hiin baga bagaar shimhiin hyazgaart, ongorson shoniin zuudiig dotroo shunaltaiyaa bodon tachyaadana. Ogloonii nar huren ongiin hoshignii tsaanaas budgeerhen haragdaj baih ni hatagtai Lucetta- g bosdoo geh shig sanagdana. Hatagtai Lucetta bol France ulsiin haanii garal ugsaanii hun bogood tuunii eh ni tuuniig toruulenguutee nas barj harin etseg ni 2 jiliin omno bolson tarialanch ard irgediin boslogiin uyeer nas barsan. Tereer huiten shalan deer gishgehguin tuld tuunii ornii hajuud baidag honhoo duugargan geriin uilchlegchee ulamjlal yosooroo duudna. Odoo 12- aar sar. Dansnii nyarav bolon gal togoo hariutssan nyarav bugd l tuund dans, tootsoonii huudas uldeesen baih ni tuunii huvid ene ogloog ihes deedsiin yosoor bus harin hamgiin bayan hun meteer ooriigoo tosoolohod ni hurgej ulam senhruulj bsan yum.Tun udahgui zul sariin bayar boloh dohoj baigaa tul tereer ooriin harshdaa deedsiinhend zoriulsan udeshlegiig zohion baiguulahaar zehej baigaa ni ene yum. Hatagtai Lucetta buh zuiliig ontsgoi bailgahiin tuld mash ih hicheeh heregtei gedgiig hun burt l helj, ooroo zaavarchildag baiv. Uchir ni " Deedsiinhen buduuleg doodsiinhnii shavhruug hereglej doromjlol hurteh yosgui" gesen uzel surtal tuunii huvid mash chuhal bair suuriig ezeldeg bailaa. Enehuu ooriinh ni uzel surtaliig hundleeguigeesee bolj hed heden geriin uilchlegch nar hoogdon, hen ch tedniig geriin uilchlegcheer ahin avaagui yum. Yag l enehuu orovdoltei ireeduig negen ahimag nasnii emegtei tuulah bolj tuunii orond oin gunees irsen geh negen ulaan arist busgui ajliig ni hiih bolj. Ehnii hed honog terhuu ulaan arist busguitei hen ch yu ch yaridaggui baisan ni niigmiin ongoor yalgavarlan gaduurhah uzel mash ih nolooj baisan yum. Neg odor hatagtai Lucetta honhoo duugargan uilchlegch nariig duusan ch bugd dor doroo zavgui bsan tul ulaan arist busgui l oroond orj irlee. Hatagtai Lucetta shine hun irsen baihiig haran heseg hugatsaand tuuniig ajin suulaa. tegeed udalgui tuunees tsai beldej irhiig husen, ooriinhoo uudag tsainiihaa joriig helj ogloo. ulaan arist busgui udsan ch ugui tuunii uuh durtai tsaig beldej iren hatagtai Lucetta- ad oghod Hatagtai tuuniig ahin udaan gegch ni ajiglaj baisnaa tuunii neriig asuuhad ulaan arist busgui " namaig geriinhen maani Yaona gej duuddag baisan. Ene ner maani manai undestneer itgeliin sahiusan tenger gesen utgatai. Harin France ulsad durvej ireed Marceron gedeg nertei bolson" gej Lucetta-giin nudruu egtslen harj helhed " Yu? Marceron genee? Ene chini France aar herchim gesen ug bizdee? hemeen dooglongui ineehed Yaona " Gehdee ta namaig ooriinhoo hussen nereer duudaj bolno shuudee' hemeen helhed Lucetta tuunruu ih l chuhal hartsaar harj baisnaa "Bi chamaig Yaona gej jinhene nereer chini duudaj baiy. Chinii ene ner ih goy yum" geed buleessen tsainaasaa hed oichlood " Ingehed bi chamaas neg zuiliig asuumaar baina. Hen ch minii nudruu ingej oortoo itgelteigeer harj yaridaggui. Chi nadad itgej bolhoor hun shig haragdaj baina. Uunees hoish geriin uilchlegch bish harin zovhon minii uilchlegch bol. Zovhon nadad uilchilne gesen ug" gedhe Yaona " Erhem deedsiin taallaar boloy" geed tuunii omno mehiin yoslov. Uunees hoish tsag hugatsaa ongorsoor neg medehnee zul sariin bayar boloh dohson baiv. Yaona zovhon Lucetta giin oroond l baij tuund yu heregtei baigaa bolon yu hiih yostoi buh l zuiliig ni hiideg bolov. Lucetta haayaahan negen sonin zuiliig mederdeg bolj, uundee ch setgel hangaluun baih bolov. Yaona- ruu oirtohod doodsiin humuusees unertdeg nevshirsen hir, shoroo bish harin tsetsgiin anhilam uner unertdeg tuhaid ni Lucetta neg udaa tesgelgui asuuv. Ene ni oroi bolgon usand orohdoo heregledeg uuliin urgamaliin uner gedgiig Yaona tailbarlaad margaash usand oruulahdaa usand ni dusaahiig amlav. Lucetta ch hurdan margaash bolhiig huleej, gaihaltai anhiluun uneriig biydee shingeehiig husch baiv. Ter shono Lucetta Yaona-iig tuund ooriinhoo nutgiin tuhai yarij oghiig husch Yaona ch uund tatgalzsangui. Shono tsasaar shuurch baisan tul Yaona dooroos mod avchiraad il zuuhruu hiihed Lucetta-giin tom oroog dulaatsuulj chadahgui l bailaa. Yaona ooriin undestnii soyol, amidral, uuh tuuhiin tuhai yarij ogon yaagaad France ulsruu durven irsnee ch negd negengui tailbarlav. Yaona ahin mod avchran il zuuhruu hiihed oroo ovoo dulaatsangaa aydlaa. Yaona, Lucetta 2 yag il zuuhiin derged suuj baisan tul haluutsaj,Lucetta tevcheergui zantai tul shuud l gaduur huvtsaa tailan zovhon dotuur huvtsastaigaa suuj baisnaa " za odoo amrah tsag boljee gej heleed laagaa barin orluugaa yavaad ogov. Yaona ezniihee oroond haana unthaa medehgui heseg demii l sandarch baisnaa sandal deer huvtsaa nomrood untah getel Lucetta " chi yaagaad untahgui bainaa? Naash ir end nadtai hamt unt! oroo odoo dulaahan baigaa ch uureer mash ih huiten bolno" gehed Yaona ugui gej helen sandal deeree unthaar zehev. Heseg hugatsaanii daraa mod untran oroo ilchee aldaj ehlehed Yaona ooriin erhgui chichirch ehlen, golruu ni huit zuurcj bailaa. suuldee argaguin erhend Lucetta giin orluu otgel muutaiahn alhaj, tuuniig serchihvii gesen shig ayarhan getej yavav. Laagaa ornii hajuud taviad huvtsaa alguurhanaar tailj ehlev. Lucetta untsan yum shig dur esgek tuunii laanii gerliin suudert tusah suudriig haran hevtej bailaa. Yaoniig tseejivchee tailan suuhad suudert tuunii daarsnaasaa bolood serdiisen hoh todhonoos todhon haragdaj bailaa.Yag ene uyed Lucetta ooriin erhgui techyaadan amisgal ni ondorsoj, zurh ni huchtei tsohilj ooriin erhgui l Yaona-giin huzuug nariihan huiten huruugaaraa shurgev. Gaihsan Yaona Lucetta ruu ergen harhad zoolon, bulbarai, chiigleg uruul tuunii uruuliig burhen avch, huiten huruunuud tuunii hohiig bazsan baihiig medrev. Yaona tuuniig ooroosoo tulhsengui. Harin tsaashaa haraad hevtehed Lucetta say yu hiisnee uhaaran ichenguureed laagaa untraagaad hevtev. Iim teneg zuil hiisendee Lucetta dotroo ain baisan bolovch tuunii husel tachaal ni orhgilj baihiig medrev. Tun udalgui nogoo gaihaltai anhilam uner tuunruu oirtoj baigaag unerten nudee neetel tuunii deerees Yaona ineemseglen harj baigaag haraad ooriin erhgui tuunii uruuliig ozon unsev... Oroond amisgalhad uur garch baisan ch ter 2iin biyiig haluun ilch dulaatsuulan, usan dusluud burhej bailaa. Emegtei hunii zoolon hodolgoon Lucetta-giin husliig ulam hodolgon, Yaona-giin gaihaltai uzesgelen goo anh tuuniig end irhed l Lucetta-g zovooj baisniig Lucetta oortoo dahin dahin shivnen, Yaona-d ulam huchteigeer agaad tachyaltaigaar hurch, busgui hunii zoolon, chiigleg, bulbarai tsetsgiin delbeeg ni 2 urt nariihan huruugaaraa medren baihdaa Lucetta duu aldan setgeliin jargaliig edlen baiv... ovliin shono urt baidagch ene shono dendu bogino met sanagdlaa...2 busgui hunii jargal iim gaihshram baidgiig lucetta oortoo itgrj yadan bailaa.Tuund buh zuils zuudnii yum shig l sanagdaj tesel aldalgui ' Chi gantshan miniih' geh ugsiig Yaona'ggin chihruu ayarhan shivnehed Yaona genet uhaan oron hatagtai tuugaa icherguiren haraad " Odoo bi yaah yostoi' gej heleed huvtsaa omsoj ehlehed Lucetta tuuniig uldeech hemeen helj zurhelsengui. Uchir ni ene shoniin yavdal tuunii huvid anhniih baisan yum.

Sunday, March 8, 2009

ONOODOR OLON ULSIIN EMEGTEICHUUDIIN ERHIIN ODOR

Onoodor emegteichuudiin maani erhiin odor bilee. Emegteichuud ta buhen maani oorsdiin erhiig haa ch henii ch omno hangalttai bas itgelteigeer edeldeg bh gedegt itgeltei bna. Ta buhendee ene saihan bayriin odriin mendiig Karana minii uzgees daruuhnaar ilgeej bna.


Ta buhniig hundetgesen:
Karana

Wednesday, March 4, 2009

Haruusliin duuli...

Ogloo sereed bi gunigtaigaar tsonhruugaa shirtlee..Nar namaig bahi baidgaaraa l suumiin ugtana... Boroonoos sunsee zailtal aidag bi gedeg amitan yaagaad ch um ene odor uruulan deer mini shivreee boroo zoolon buuhiig husseer ter l huseldee avtan tengerluu udaan gegch ni shirteshiin ongorson borootoi dursamjuudaa ergen neg durslaa...Boroo dusalhad ahiad heden doloo honog baigaa gedgiig medej baigaa bolhoor setgel maani neg l dunsger bas gomdollongui orooruugee butsan orson yum. Huvtsasaa omsood garahdaa yaagaad ch um mashiihaa tulhuuriig orhiod ajilruugaa alhmaar sanagdav... Ger maani ajlaasaa nileen zaiduu bdag bolhoor nadad yum bodon negiig tungaah tsag hangalttai bsan. Ortsnoosoo garaad galzuu tsagaanaasaa negiig asaagaad hedhen hun alhah dunsger gudmaar zam dagan alhahdaa huuchin buh dursamjaa ahin neg udaa oortoo dursan ineemseglel bas haruusal nuurendee todruulan alhsaar...Olon ch busgui hunii nulimsiig harchihaad nuur bardam orhiod yavdag baisandaa ene l uyed bi uhaaran setgeliinhee gunees haramsaj bgaagaa genet medren oortoo zog tusan zogsov. Busgui hunii nulimsiig haraad suuj bhiinhaa orond yaagaad chimeegui archaad ogch boloogui um boloo hemeeh aimshigt haruusal buchin avav... Emegtei huniig shuteenee bolgoj amidarchihaad harin ongorsonoo harhaar Emegtei huneer togloj yavsandaa haramsan bna... Hun gedeg denduu setgeliin amitan yumdaa... Hair ni butehgui bolhoor sharhalsan zurhee taitgaruulah gej oor huniig dergedee yamar ch uhaangui bailgaj ter hunee yadaj tevrehgui mortloo Hatan bolson hun ni hajuugaar ni ongorohod tuunee harduulah gej garaas ni hucheer atgadag ni yamar ch hunii zan yumdaa. Emegtei hunii harts ni hamgiin ih zuiliig heldeg gedegt bi hamgiin ih itgedeg...Hamgiin ih bayarlaj esvel hamgiin ih gomdhooroo emegtei hun arga yadsan suvdan nulimsaa atga atgaar ni bomboruulen ursgaj, hol nutsgen yavj bgaa hairtai huniihee hol ruu ni orgos oruulahgui gesendee suvdan helhees nehen zam deer ni devsej ogdog tiim l nandin erdene yum yumshuudee. Zaluu nasnii aagin door hun yum buhniig l tesch davj garah yumdaa. Aya emegtei hunii setgel gedeg had asgiig hurtel hovon uuls bolgoh huchtei tiim l ariuhan zuil yumuudaa....